Dimensionering, antagning och rekrytering

Dimensionering – Behovet av utbildningsplatser

Utredningen räknar med att 100 kyrkoherdetjänster årligen byter innehavare. Många av dessa tjänster tillsätts med någon som tidigare varit kyrkoherde och därmed i framtiden förväntas har genomgått den behörighetsgivande utbildningen. Behovet av utbildningsplatser blir därför troligen 60–70 per år.

När det gäller det föreslagna antalet utbildningsplatser för den behörighetsgivande utbildningen, uttrycker några remissinstanser en oro för att antalet är för lågt satt åtminstone i ett initialskede.

Antagning och rekrytering till behörighetsgivande utbildning

Flera remissinstanser har påtalat att det saknas förslag i utredningen om hur rekrytering och antagning till den behörighetsgivande utbildningen skall gå till, vilka kriterier som skall gälla samt om det skall finnas möjlighet till överprövning. Av yttrandena framgår att det finns olika uppfattningar om hur detta bör gå till. Ett sådant exempel är yttrandet från Domkapitlet och Stiftsstyrelsen i Stockholms stift. De anser bland annat att utbildningen skall annonseras så att alla präster kan söka till den samt att det bör finnas någon form av antagningskonferens där den sökandes motiv prövas mot kyrkans behov. Ett annat exempel är yttrandet från KyrkA som betonar att om urvalskriteriet är något annat än den enskilda prästens intresse att genomgå utbildningen så måste det preciseras vilket organ i Svenska kyrkan som skall ha urvals- och beslutsfunktionen.

Kyrkostyrelsens överväganden

Om kyrkomötet beslutar om den nya utbildningen kommer en övergångsbestämmelse att införas i kyrkoordningen för att klargöra att den behörighetsgivande utbildningen under en femårsperiod inte är ett obligatoriskt krav vid anställning av kyrkoherde. Motivet för detta är att många kommer att sakna den föreskrivna utbildningen under den här perioden och att det vore olämpligt att en undantagsbestämmelse om särskilda skäl snarare blir regel än undantag.

Utbildningen har större möjlighet att nå gott resultat om man redan vid antagningen till kursen har ett genomtänkt urvalsförfarande som beaktar exempelvis genusfrågor och allmän lämplighet. Alla präster får en grundläggande pastoral ledarutbildning på pastoralinstituten. Utredningen räknar med att 70–75 procent av prästerna någon gång under sitt arbetsliv blir kyrkoherdar. Därutöver har många präster arbetsledande uppgifter i församlingen. Utbildningen behöver dimensioneras så att samtliga intresserade kan antas till utbildningen. Redan 2007 kommer 20 präster att genomgå en försöksutbildning med ett innehåll som motsvarar den av utredningen föreslagna behörighetsgivande utbildningen. Under den kommande femårsperioden avser Kyrkostyrelsen inrätta 100 utbildningsplatser årligen i samarbete med teologiska eller religionsvetenskapliga institutioner på 4–5 platser i landet. Kyrkostyrelsen kommer därefter att dimensionera utbildningen efter de behov som finns.

Stiften har de bästa förutsättningarna att bedöma antalet framtida kyrkoherdetjänster i respektive stift. Stiften har också god kunskap om vilka präster som kan inspireras att söka till den behörighetsgivande utbildningen om inte den i remissyttrandena föreslagna annonseringen ger tillräckligt antal sökande. Ett urvalskriterium skall vara att den som söker utbildningen är beredd att som egeninsats sköta inläsning och PM-skrivande på sin fritid. (se nedan under finansiering). Möjligheten att bedriva deltidsstudier vid sidan av arbete kan skifta under livet. Stiften behöver därför var aktivt rekryterande.

Stiftens olika behov av platser på de behörighetsgivande utbildningarna skiftar och behöver kontinuerligt stämmas av genom överläggningar mellan stiften och den nationella nivån. Antalet platser som tilldelas stiften beslutas årligen av Nämnden för utbildning forskning och kultur. Antagning till utbildningen sker därefter i respektive stift.